jag har en fantastisk ponny.
trollans elektra.
jag har en riktigt bra och funktionell sele till henne. som nig både hon och jag uppskattar.
vi har en superfin rockard som är tävlingsgodkänd.
detta var vär premiärtur i vagn.
allt fungerade hur bra som helst
inga problem.
inte kan man tro att hon bara är 4 år.
jag är så fruktansvärt lycklig.
och tacksam.
hade det inte varit för pärla hade det aldrig blivit jag och elektra.
jag hade nog inte heller uppskattat körningen på samma sätt heller.
det finns inga ord för att beskriva min känsla och relation till pärla.
om jag måste välja något ord så är nog tacksam det ordet som poppar upp i huvudet.
tackam för att jag fick dela dessa åren med henne. tacksam att jag fick lära mig så mycket om allt men framförallt om mig själv.
jag är bara så fruktansvärt tacksam och så fruktansvärt ledsen att pärla inte längre är här med mig.
jag vet att hon har det bra nu men det är tufft.
tårarna bränner i ögonlocken och saknaden är så ofantligt stor. hon tog med sig upp i änglahimlen en del av mitt hjärta.
jag älskar dig pärla
då nu och för alltid.
och tack för att du hjälpte mig att hitta lilla elektra. jag trodde inte att jag utan ångest å tårar kunnat ställa in min nya ponny i din box.
men det kändes så bra och helt rätt.
detta pärla är ditt arv.
jag ska vårda alla år å alla minnen ömt. och det går inte en dag utan att det hugger till i hjärtat av saknad.
du är älskad för alltid.
pärlas arv beståri en massa känslor men även av lärdomar om min och körning. villket innebär att lilla elektra får axla en tung roll som efterträdare.
men det sköter hon med bravur.
nåja nu är det natt för längesedan.
tack
tack
tack
